Ibland när jag tänker efter så påminns jag av händelser som gör att jag inte kan le.
Saker som gör saker jobbiga i livet.
saker jag helst håller för mig själv, människor man mist genom att leva som man gjort,
genom att bete sig illa mot folk som man igentligen behöver för att orka en helt vanlig dag.
Människor som finns i ens tankar dygnet runt, året om! Man tänker på hur man kan vara en sån jävla fitta och säga och göra saker som gör andra illa.
Man ser hur man förändras när man umgås med visst folk,
hur man från att vara skötsam, snäll allt,
till att allt rasar under ens fötter och man är påväg
att ramlar ner i det stora hålet man strävar efter att inte falla ner i.
Det hålet som man inte kan ta sig upp ur,
utan rätt hjälp. just när jag är ensam och har tid att tänka,
då tänker jag på saker jag gjort fel i livet, saker jag kunde gjort bättre,
på människor jag saknar, även på människor jag inte saknar.
Jag tänker på hur livet hade varit om jag valt en annan väg.
Om jag skulle mått lika då, eller om allt hade varit bättre.
Hur jag ska klara mig att ta mig genom saker, hinder.
Jag har lärt mig att inte vara godtrogen, för folk vill dig inget gott,
utan dom vill bara att dom själva ska ha det bra och har du då
otur blir du ett redskap som behövs för att dom ska lyftas upp ur en svacka.
så dom ska kunna klara sig ur en svår sak.
Då kan du hamna iklämm för att du tror att det är en vän/en kärlek.
men för dig betyder det nåt, medans dom ser dig som en tillfällig lösning på problemet.
jag vet att jag inte är guds bästa barn, jag gör väldigt mycket fel,
jag sårar människor och är egoistisk, jag vet det.
huvudet talar om för mig att jag igentligen inte är ett dugg bättre än dom jag ser ner på.
dom jag klagar på och dom som jag verkligen hatar.
jag är inte ett dugg bättre, det kanske är just därför jag hatar dom,
för jag ser mig själv i dom människorna.
jag älskar inte mig själv, det finns så mycket jag vill ändra på.
Det finns så mycket kunskap jag skulle behöva ta in och lära mig av andra
så jag skulle kunna gå rätt väg nästa gång. och en dag vara den personen jag verkligen vill. ungås med dom människorna som vill mitt bästa! den dagen kommer om man börjar inse sina fel i godtid.
jag inser det nu. skallen ser saker, men hjärtat säger nåt annat!
det tar sig tid, men det löser sig!